Svar: 1948
Den antogs av FN:s generalförsamling efter andra världskriget. Texten blev en gemensam referens för staters ansvar och individers skydd, även om den inte var juridiskt bindande från början.

Svar: Nürnberg
Efter kriget hölls internationella rättegångar där ledande personer ställdes till svars för krigsbrott. Processen bidrog till principen att även höga befattningshavare kan dömas för allvarliga brott.

Svar: Förenta nationerna
Organisationen fungerar som en plattform för gemensamma normer och samarbete. Den har organ som övervakar efterlevnad, ger rekommendationer och kan utreda situationer i olika länder.

Svar: FN:s råd för mänskliga rättigheter
Rådet genomför återkommande granskningar av alla länder. Det tar också upp tematiska frågor och kan inrätta utredningar när allvarliga kränkningar påstås ha skett.

Svar: Likhet inför lagen
Principen kräver att lagar tillämpas utan godtycke och utan diskriminering. Den är central för rättssäkerhet och gör det möjligt att pröva beslut och få skydd mot orättvisa.

Svar: Negativ förpliktelse
Det handlar om att inte göra intrång, exempelvis genom olaglig övervakning eller godtyckliga husrannsakningar. Skyddet mot statliga ingrepp är en grunddel av flera friheter.

Svar: Positiv förpliktelse
Staten kan behöva förebygga våld, utreda brott och skapa fungerande system för skydd. Det gäller även när hotet kommer från privata aktörer och inte direkt från staten.

Svar: Icke-avvikbara
Vissa förbud gäller alltid, exempelvis mot tortyr och slaveri. Tanken är att vissa handlingar är så allvarliga att de inte kan rättfärdigas av säkerhetsskäl eller undantagstillstånd.

Svar: Proportionalitet
En inskränkning måste ha ett legitimt syfte och vara minsta möjliga ingrepp. Domstolar väger ofta individens intresse mot samhällsintresset för att avgöra om en åtgärd är rimlig.

Svar: Universalitet
Idén är att rättigheter inte beror på nationalitet, kön eller status. Den används för att argumentera mot att grundläggande skydd ska kunna väljas bort för vissa grupper.

Svar: Yttrandefrihet
Den omfattar att uttrycka, ta emot och sprida information. Begränsningar kan vara tillåtna vid exempelvis hot och uppvigling, men de måste vara lagliga och nödvändiga.

Svar: Religionsfrihet
Den skyddar både tro och rätten att inte tro. Den kan omfatta gudstjänst, undervisning och praktik, men vissa yttringar kan regleras om det krävs för andras säkerhet och rättigheter.

Svar: Rätten till frihet och säkerhet
Skyddet kräver lagstöd och rättslig kontroll när någon frihetsberövas. Det innebär ofta rätt att få skälen prövade och att kunna överklaga samt rätt till snabb domstolsprövning.

Svar: Rättssäkerhet
Det innebär bland annat oberoende domstol, offentlig förhandling och möjligheten att försvara sig. Processen ska vara förutsägbar och skydda mot godtycke i både lagstiftning och tillämpning.

Svar: Oskuldspresumtion
Den innebär att bevisbördan ligger på åklagaren och att den åtalade ska behandlas som oskyldig. Regeln påverkar allt från mediebevakning till hur tvångsmedel och rättegångar utformas.

Svar: Rätt till privatliv
Det begränsar statens möjlighet att övervaka och samla in personuppgifter utan tillräckliga skäl. Ingrepp måste ha stöd i lag, vara nödvändiga och ofta förenade med kontrollmekanismer.

Svar: Icke-diskriminering
Principen kräver lika tillgång till skydd och möjligheter. Den kan gälla både direkt och indirekt diskriminering, där regler som verkar neutrala ändå slår orimligt hårt mot vissa grupper.

Svar: Föreningsfrihet
Den omfattar rätten att organisera sig, exempelvis i fackföreningar och ideella organisationer. Staten får bara begränsa detta med lagstöd och när det är nödvändigt för legitima syften.

Svar: Mötesfrihet
Den skyddar fredliga sammankomster och demonstrationer. Begränsningar kan tillåtas för ordning och säkerhet, men måste vara proportionerliga och får inte användas för att tysta kritik.

Svar: Tortyrförbudet
Förbudet är absolut och gäller i alla situationer, även vid krig och terrorhot. Det omfattar även medverkan och utlämning när det finns verklig risk för att någon ska utsättas för tortyr.

Svar: Förbud mot tvångsarbete
Det skyddar mot exploatering och ofrihet i arbetslivet. Vissa undantag kan finnas, som samhällstjänst efter dom eller värnplikt, men kärnan är att arbete ska vara frivilligt.

Svar: Förbud mot slaveri
Det förbjuder att behandla människor som ägodelar och omfattar även slavliknande praktiker. Skyddet kräver att stater förebygger, utreder och straffar handel och utnyttjande av människor.

Svar: Ansvarsskyldighet
Det innebär att kränkningar inte ska mötas av straffrihet. Effektiva utredningar, oberoende domstolar och möjligheter till ersättning är centrala delar för att upprätthålla förtroende och skydd.

Svar: Reparation
Det kan omfatta ekonomisk ersättning, rehabilitering och officiella erkännanden. Syftet är att minska skadan och återställa rättigheter så långt som möjligt, samt förebygga att liknande övergrepp upprepas.

Svar: UPR
Den universella periodiska granskningen innebär att alla stater får rekommendationer från andra stater. Processen bygger på dialog, rapporter och uppföljning av åtgärder för att stärka skyddet nationellt.

Svar: Europadomstolen
Den prövar om stater har brutit mot europeiska åtaganden och kan slå fast kränkningar. Domarna påverkar lagstiftning och praxis och kräver ofta att staten vidtar åtgärder för att förebygga upprepning.

Svar: Europarådet
Organisationen är skild från EU och fokuserar på demokrati, rättsstat och skydd för individen. Medlemsstaterna förbinder sig att följa gemensamma standarder och domstolens avgöranden.

Svar: Haag
Staden är känd som centrum för internationell rättskipning. Där finns institutioner som prövar olika typer av internationella frågor, inklusive ansvar och tvister där stater är parter.

Svar: Internationella brottmålsdomstolen
Den prövar vissa av de mest allvarliga brotten när nationella system inte kan eller vill agera. Jurisdiktionen beror på staters anslutning eller hänskjutande, och processen riktas mot individer.

Svar: Folkmord
Det handlar om handlingar som syftar till att förstöra en nationell, etnisk, rasmässig eller religiös grupp. Bevisning om avsikt är central, och brottet ses som ett av de allvarligaste internationella brotten.

Svar: Brott mot mänskligheten
Det omfattar handlingar som mord, förslavning och förföljelse när de sker som del av en utbredd eller systematisk attack. Det kräver inte att ett krig pågår, utan fokuserar på angrepp mot civilbefolkning.

Svar: Rättsstat
Det innebär att beslutsfattare är bundna av lag och att domstolar är oberoende. Transparens, möjlighet att överklaga och skydd mot godtycke är centrala för att individens friheter ska fungera i praktiken.

Svar: Politiskt deltagande
Det handlar om att kunna rösta, kandidera och engagera sig utan otillbörliga hinder. Fri opinionsbildning och fria val är viktiga delar för att människor ska kunna påverka beslut som rör dem.

Svar: Rätten till hälsa
Den innebär att stater ska arbeta för tillgängliga och kvalitativa vårdtjänster utan diskriminering. Fokus ligger ofta på förebyggande insatser, mödra- och barnhälsa samt rimlig tillgång till mediciner.

Svar: Rätten till utbildning
Den kräver att grundläggande skolgång ska vara tillgänglig och utan diskriminering. Utbildning ses som ett verktyg för att stärka individens möjligheter och för att motverka fattigdom och utanförskap.

Svar: Progressiv förverkligande
Vissa mål kan kräva tid och resurser, men stater måste visa konkreta framsteg. Det innebär också att man inte får försämra skyddet utan mycket starka skäl och att minimikrav ska uppfyllas.

Svar: Kärnförpliktelser
Det syftar på grundläggande nivåer som inte får underskridas, även vid resursbrist. Exempel kan vara tillgång till livsnödvändiga tjänster och icke-diskriminerande tillämpning av grundläggande system.

Svar: Flykting
Statusen kopplas ofta till skydd mot förföljelse och behov av internationellt skydd. Bedömningen kan handla om risk på grund av identitet, åsikter eller tillhörighet, och påverkar rätten att få stanna.

Svar: Non-refoulement
Principen förbjuder att återföra en person till en plats där de riskerar allvarlig skada. Den är central i skyddet för asylsökande och gäller oavsett om personen har formell status eller inte.

Svar: Skydd för familjeliv
Det innebär att staten måste väga familjeband tungt vid beslut som utvisning eller omhändertagande. Ingrepp kräver lagstöd och måste vara nödvändiga och proportionerliga i det enskilda fallet.

Svar: Offentlighetsprincipen
Den ger insyn i myndigheters handlingar och stärker ansvarsutkrävande. Undantag kan finnas för säkerhet och integritet, men grundtanken är att öppenhet minskar risk för maktmissbruk.

Svar: Massövervakning
Det kan påverka privatliv och yttrandefrihet genom att människor anpassar sig av rädsla. Bedömningar handlar ofta om laglighet, nödvändighet, proportionalitet och oberoende kontroll av systemet.

Svar: Legalitetsprincipen
Ingrepp får inte ske godtyckligt utan tydliga regler. Lagen ska vara tillgänglig och förutsebar så att människor kan förstå konsekvenser och så att myndigheters maktutövning kan granskas i efterhand.

Svar: Förbud mot retroaktiv strafflag
Det kräver att brott och straff är definierade i förväg. Regeln skyddar mot att makthavare i efterhand kriminaliserar handlingar för att slå mot politiska motståndare eller minoriteter.

Svar: Rätt till försvar
Det innebär möjlighet att anlita ombud och få tid och resurser att förbereda sig. I vissa fall ska staten ordna rättshjälp, särskilt när den åtalade annars inte kan få en rättvis prövning.

Svar: Motiveringsskyldighet
En tydlig motivering gör det möjligt att förstå grunderna för ett beslut och att överklaga. Det minskar risken för godtycke och hjälper domstolar att granska om en åtgärd varit laglig och rimlig.

Svar: Effektivt rättsmedel
Det innebär att det ska finnas en verklig möjlighet att få en kränkning prövad och rättad. Rättsmedlet ska vara tillgängligt, oberoende och kunna leda till åtgärder som stoppar eller kompenserar skadan.

Svar: Skyddsplikt
Staten ska förebygga, utreda och lagföra allvarligt våld, även när det sker i privata relationer. Det kan kräva skyddade boenden, kontaktförbud och fungerande riskbedömning för att förhindra upprepade övergrepp.

Svar: Godtyckligt frihetsberövande
Det innebär att frihetsberövandet saknar lagstöd eller rimliga skäl, eller att kontrollmekanismer saknas. Exempel kan vara obegränsad förvaring utan domstolsprövning eller utan tydlig misstanke och tidsgräns.

Svar: Barnets bästa
Principen används i frågor som vårdnad, migration och socialt stöd. Den kräver en konkret bedömning i varje fall och att barns behov och rättigheter inte behandlas som en eftertanke.

Svar: Hatbrott
Det handlar om brott där motivet är fientlighet mot exempelvis etnicitet, religion eller sexuell läggning. Sådana motiv kan påverka straffvärde och kräver ofta särskild utredning för att identifieras.

Svar: Rörelsefrihet
Det omfattar rätten att resa inom ett land och att lämna ett land, med vissa begränsningar. Restriktioner måste vara lagliga och nödvändiga, exempelvis för att hantera smittskydd eller rättsprocesser.

Svar: Skydd mot utomrättsliga avrättningar
Det kräver att dödligt våld bara används när det är absolut nödvändigt och att dödsfall utreds effektivt. Återföring kan vara förbjuden om det finns en verklig risk för att personen dödas utan rättslig process.

Svar: Påtvingat försvinnande
Det innebär att någon frihetsberövas och att myndigheter förnekar eller döljer vad som hänt. Det drabbar både den försvunna och anhöriga och ses som en mycket allvarlig kränkning som kräver utredning.

Svar: Segregation
Det innebär en systematisk uppdelning som skapar ojämlika möjligheter. Segregation kan vara formell eller uppstå genom praxis och strukturer, och kopplas ofta till diskriminering i bostad, skola och arbetsmarknad.

Svar: Strukturell diskriminering
Det handlar om mönster där regler, rutiner eller normer missgynnar vissa grupper. Analysen fokuserar på effekter och utfall, inte bara på enskilda handlingar, och kan kräva reformer i flera samhällssektorer.

Svar: Tillgänglighet
Det kan handla om fysisk miljö, digitala tjänster och kommunikation. Kravet syftar till att undanröja hinder så att personer kan delta på lika villkor, exempelvis genom anpassningar och universell utformning.

Svar: Förbud mot omänsklig behandling
Det förbjuder handlingar som orsakar allvarligt lidande eller kränker värdighet, även om de inte når tortyrnivå. Det kan gälla fängelseförhållanden, polisvåld eller brist på vård i frihetsberövande.

Svar: Minoritetsskydd
Det innebär att personer i minoriteter ska kunna bevara identitet och utöva kultur utan tvångsassimilering. Skyddet kan omfatta utbildning, medier och möjlighet att använda språk i kontakt med myndigheter.

Svar: Självbestämmande
Det handlar om att kunna forma sin sociala, kulturella och ekonomiska utveckling. I praktiken kopplas det ofta till konsultation, deltagande och skydd för traditionella områden och livsformer.

Svar: Statens skyddsansvar
Det innebär att staten ska reglera och övervaka verksamheter så att övergrepp förebyggs och utreds. Det kan omfatta arbetsvillkor, miljöskador och tillgång till rättsmedel när företag kränker individers skydd.

Svar: Diskrimineringsombudsmannen
Myndigheten tar emot anmälningar och kan driva fall i domstol. Den arbetar också med tillsyn och vägledning för att motverka diskriminering i exempelvis arbetsliv, utbildning och myndighetsutövning.

Svar: Diskrimineringslagen
Lagen förbjuder diskriminering inom flera samhällsområden och kräver aktiva åtgärder. Den omfattar olika grunder och ger möjligheter till ersättning och rättslig prövning när reglerna bryts.

Svar: Tryckfrihetsförordningen
Den reglerar skydd för publicering i tryck och innehåller särskilda principer om ansvar. Den har historisk betydelse för offentlig debatt och begränsar möjligheter till censur genom tydliga regler och processer.

Svar: Yttrandefrihetsgrundlagen
Den ger ett särskilt skyddssystem för vissa medieformer och ansvariga utgivare. Syftet är att skapa förutsebara regler för publicering och att minska risken för ingripanden som hämmar offentlig debatt.

Svar: Regeringsformen
Den slår fast grundläggande friheter och principer för maktutövning. Den reglerar också hur rättigheter får begränsas och betonar legalitet, objektivitet och skydd mot diskriminering i offentlig verksamhet.

Svar: Justitieombudsmannen
Den granskar myndigheter och tjänstemän genom klagomål och egna utredningar. Beslut kan leda till kritik och rekommendationer, vilket stärker kontrollen av offentlig makt och förebygger missbruk.

Svar: Justitiekanslern
Den utövar tillsyn över myndigheter och hanterar skadeståndsanspråk mot staten. Rollen kan bidra till upprättelse när fel begås och till att förbättra rutiner för att minska risken för kränkningar.

Svar: Direkt diskriminering
Det innebär att någon behandlas sämre än andra i en jämförbar situation. Bedömningen fokuserar på handlingen och kopplingen till en skyddad grund, exempelvis i butik, skola eller arbetsplats.

Svar: Indirekt diskriminering
Det uppstår när ett krav eller en rutin missgynnar vissa utan tillräckligt godtagbara skäl. För att vara tillåten krävs ofta att åtgärden har ett legitimt mål och är nödvändig och proportionerlig.

Svar: Trakasserier
Det kan vara ord, gester eller handlingar kopplade till en skyddad grund. Arbetsgivare och utbildningsanordnare har ofta skyldighet att förebygga och utreda, samt stoppa fortsatt beteende när det påtalas.

Svar: Repressalier
Det kan handla om försämrade villkor, hot eller uteslutning efter att någon klagat eller vittnat. Skydd mot repressalier är viktigt för att människor ska våga använda rättsmedel och rapportera kränkningar.

Svar: Objektivitetsprincipen
Den kräver saklighet och opartiskhet i offentlig verksamhet. Beslut ska bygga på relevanta skäl och inte påverkas av personliga relationer eller fördomar, vilket stärker förtroendet för myndigheter.

Svar: Transparens
Öppenhet gör det lättare att upptäcka fel och kräva ansvar. Den kan omfatta tillgång till handlingar, tydliga beslutsgrunder och möjlighet för media och civilsamhälle att följa hur makt utövas.

Svar: Skyddsåtgärder
Det kan inkludera kontaktförbud, skyddat boende och stödinsatser. Effektiva åtgärder kräver ofta samverkan mellan polis, socialtjänst och sjukvård samt att riskbedömningar görs tidigt.

Svar: Överklaganderätt
Den gör att fel kan rättas och att rättstillämpning blir mer enhetlig. I vissa ärenden finns dock begränsningar, men grundidén är att prövning ska vara möjlig när viktiga intressen påverkas.

Svar: Informerat samtycke
Det innebär att patienten får begriplig information och kan säga ja eller nej. Samtycke ska vara frivilligt och kan återkallas, vilket skyddar integritet och självbestämmande i medicinska beslut.

Svar: Isolering
Det kan användas i vissa situationer men ökar risk för psykisk skada. Därför krävs tydliga regler, tidsbegränsningar och kontroll, samt bedömningar av nödvändighet och proportionalitet i varje enskilt fall.

Svar: Effektiv utredning
Utredningen ska vara oberoende, snabb och grundlig för att fastställa ansvar. Den ska också kunna leda till åtgärder, vilket motverkar straffrihet och stärker förtroendet för att övergrepp inte sopas undan.

Svar: Åsiktsfrihet
Den skyddar individens inre övertygelse och rätten att ha eller byta uppfattning. Staten får normalt inte kräva lojalitetsförklaringar eller registrera åsikter på ett sätt som skapar rädsla eller kontroll.

Svar: Tillsynsansvar
Skolor måste arbeta förebyggande och agera när kränkningar uppstår. Det kan innebära utredning, dokumentation och åtgärder för att stoppa beteenden, samt uppföljning för att säkerställa att miljön blir trygg.

Svar: Skydd mot barnarbete
Det innebär att barn ska skyddas från farliga eller exploaterande arbetsformer. Stater ska sätta åldersgränser, kontrollera arbetsvillkor och se till att skolgång inte hindras av ekonomiskt utnyttjande.

Svar: Rätten till bostad
Den handlar om tillgång till en säker och rimlig boendesituation. Fokus ligger ofta på skydd mot hemlöshet, rättssäkra processer vid avhysning och att särskilt utsatta grupper inte utestängs från boendemarknaden.

Svar: Rätten till vatten
Den kopplas till hälsa och värdighet och kräver att vatten är säkert, tillgängligt och ekonomiskt överkomligt. Stater ska förebygga föroreningar och se till att tjänster når även marginaliserade områden.

Svar: Rätten till mat
Det innebär att människor ska kunna få tillräcklig och näringsriktig mat på ett hållbart sätt. Stater kan behöva säkra sociala skyddsnät och motverka diskriminering i tillgång till marknader och stöd.

Svar: Skälig anpassning
Det innebär att nödvändiga förändringar görs för att möjliggöra deltagande på lika villkor. Bedömningen väger behov mot praktiska och ekonomiska förutsättningar, men får inte användas för att utestänga utan goda skäl.

Svar: Utestängning
Det kan vara en form av diskriminerande behandling i service och offentliga miljöer. För att bedöma ansvar granskas ofta om beslutet saknar saklig grund och om det finns koppling till skyddade egenskaper.

Svar: Människohandel
Det handlar om rekrytering och kontroll genom hot, tvång eller utnyttjande av utsatthet. Offren kan exploateras sexuellt, i arbete eller genom tiggeri, och skyddet kräver både brottsbekämpning och stöd till drabbade.

Svar: Brottsofferstöd
Det omfattar praktisk hjälp, säkerhetsåtgärder och information om processen. Stöd minskar sekundär viktimisering och hjälper personer att delta i rättsprocesser, vilket stärker möjligheten att få upprättelse.

Svar: Skydd för pressen
Det kräver att angrepp utreds och att rättssystemet fungerar. När journalister tystas påverkas allmänhetens möjlighet att få information och att granska makt, vilket kan försvaga flera grundläggande friheter.

Svar: Skälig tid
Det innebär att processer inte får dra ut så länge att rättvisan urholkas. Domstolar bedömer ofta komplexitet, parternas agerande och myndigheters handläggning för att avgöra om tiden varit acceptabel.

Svar: Nödvändighetsprincipen
Våld får bara användas när mindre ingripande åtgärder inte räcker. Principen kräver också planering, utbildning och efterhandsgranskning, särskilt vid insatser som kan leda till allvarliga skador eller dödsfall.

Svar: Visselblåsarskydd
Det ger skydd mot negativa konsekvenser när någon rapporterar oegentligheter. Skyddet kan omfatta konfidentialitet och förbud mot repressalier, vilket stärker möjligheten att upptäcka övergrepp och korruption.

Svar: Biometrisk övervakning
Tekniken kan påverka privatliv och rörelsefrihet genom att identifiera personer utan deras medgivande. Riskbedömningar handlar ofta om lagstöd, dataskydd, träffsäkerhet, bias och oberoende kontroll av användningen.

Svar: Rätten att bli glömd
Den kan gälla när personuppgifter inte längre behövs eller behandlas felaktigt. Rätten balanseras mot andra intressen, som yttrandefrihet och allmänintresse, och kräver ofta prövning i det enskilda fallet.

Svar: Miljörättvisa
Det handlar om att miljöskador ofta drabbar utsatta grupper hårdare. Skyddet kopplas till hälsa, information och deltagande i beslut, samt krav på att risker förebyggs och att ansvar kan utkrävas.

Svar: Delaktighet
Det innebär möjlighet att uttrycka åsikter och påverka processer, särskilt för grupper som annars exkluderas. Delaktighet kan ske genom samråd, representation och tillgång till information som gör deltagande meningsfullt.

Svar: Due diligence
Det innebär att staten ska förebygga, utreda och straffa övergrepp även när de utförs av privatpersoner. Kravet handlar om rimliga åtgärder, fungerande lagstiftning och praktisk tillämpning som ger verkligt skydd.

Svar: Språkliga garantier
Det säkerställer att den berörda förstår anklagelser och kan delta effektivt. Utan tolk kan rätten till en rättvis prövning urholkas, särskilt i brottmål och i ärenden med stora konsekvenser.

Svar: Ne bis in idem
Principen förbjuder dubbel lagföring eller dubbel bestraffning för samma sak. Den stärker rättssäkerheten och förhindrar att människor hålls i långvarig osäkerhet genom upprepade processer om identiska omständigheter.

Svar: Förbud mot uppvigling
Stater kan behöva ingripa när uttryck direkt riskerar att leda till våld eller diskriminerande handlingar. Balansen handlar om att skydda både yttrandefrihet och säkerhet, med tydliga kriterier för när ingripande är motiverat.

Svar: Icke-diskriminerande vård
Det innebär att vård ska ges utifrån medicinska behov och utan otillåtna hinder. Särskilt akut vård och grundläggande insatser kopplas ofta till rätten till hälsa och till skydd för människovärdet.

Svar: Socialt skyddsnät
Det omfattar system som minskar fattigdom och risker vid sjukdom, arbetslöshet eller funktionsnedsättning. Ett fungerande skyddsnät kan förebygga hemlöshet och ohälsa och stärker möjligheten att leva värdigt.

Svar: Fängelsesäkerhet
Det innebär ansvar för att förebygga misshandel, sexuella övergrepp och farliga miljöer. Kraven omfattar tillsyn, rapporteringssystem och oberoende granskning, samt att vård och grundläggande behov tillgodoses.

Svar: Rättslig kontroll
Det innebär att beslut om exempelvis avlyssning ska prövas och följas upp. Kontroll ska minska risken för missbruk och säkerställa att ingrepp är lagliga och proportionerliga i förhållande till syftet.

Svar: Tvångsäktenskap
Det innebär att samtycke saknas och att press eller hot används. Skyddet kräver förebyggande arbete, stöd till utsatta och rättsliga åtgärder mot dem som organiserar eller genomför handlingen.

Svar: Jämställdhet
Det innebär lika möjligheter och skydd oavsett kön och omfattar motverkande av våld, diskriminering och hinder i samhällslivet. Åtgärder kan kräva både lagstiftning och praktiska insatser i myndigheter och institutioner.

Svar: Förbud mot barnaga
Det innebär att fysisk bestraffning inte accepteras som uppfostran. Skyddet kopplas till barns värdighet och utveckling och kräver att samhällssystem kan upptäcka, förebygga och ingripa vid våld i nära relationer.

Svar: Kroppslig integritet
Det skyddar rätten att bestämma över sin kropp och kräver samtycke eller tydligt lagstöd vid undantag. Principen är central i vård, psykiatri och vid tvångsåtgärder, där behov måste vägas noga.

Svar: Begriplighet
Det innebär att kommunikation ska vara tydlig och tillgänglig, särskilt vid viktiga beslut. Begriplighet stärker möjligheten att använda sina rättigheter, följa processer och fatta informerade beslut i kontakt med myndigheter.

Svar: Sekretess
Det begränsar spridning av känsliga uppgifter och skyddar privatliv och säkerhet. Sekretess kan vara avgörande i ärenden om våld i nära relationer, asyl och barnskydd, där felaktig spridning kan leda till hot.

Svar: Skydd mot avhysning
Det kräver rättssäkra förfaranden, information i förväg och möjlighet att få beslut prövade. I vissa fall krävs även alternativa lösningar, särskilt när personer annars riskerar hemlöshet och allvarlig skada.

Svar: Socialt stöd
Det kan omfatta ekonomiskt bistånd, boendestöd och skyddsinsatser. Tillgång till stöd utan diskriminering är viktig för att förebygga att människor hamnar i situationer som hotar hälsa, säkerhet och värdighet.

Svar: Rätt till identitet
Det handlar om erkännande av personens grundläggande uppgifter och tillhörighet. Utan korrekt registrering kan människor utestängas från skola, vård och rättsmedel, och riskera att bli osynliga i system.

Svar: Mödravård
Det innebär tillgång till vård före, under och efter graviditet och förlossning. Bristande mödravård kan leda till förebyggbara dödsfall och skador, och ses därför som en central del av skyddet för hälsa.

Svar: Skydd mot statslöshet
Det innebär att regler om medborgarskap inte får användas för att straffa eller utestänga grupper. Statslöshet kan leda till att människor saknar tillgång till grundläggande tjänster och rättigheter, vilket kräver förebyggande åtgärder.

Svar: Skälig häktningstid
Det innebär att frihetsberövande i väntan på rättegång måste vara tidsmässigt motiverat. Domstolar ska pröva behovet löpande, och alternativ ska övervägas för att minska intrånget i individens liv.

Svar: Likvärdig service
Det innebär att saker som vård, skola och myndighetsservice ska vara jämnt tillgängliga. Skillnader kan finnas, men de får inte bero på diskriminerande strukturer eller leda till att vissa områden systematiskt får sämre kvalitet.

Svar: Digital säkerhet
Det kan omfatta skydd mot trakasserier, doxxing och olaga hot. Åtgärder behöver balansera brottsbekämpning och integritet, och kräver fungerande rättsprocesser så att utsatta kan få hjälp och upprättelse.

Svar: Valintegritet
Det innebär fria, hemliga och rättvisa val med lika möjligheter att delta. Skyddet omfattar bland annat oberoende administration, transparens och möjligheter att överklaga oegentligheter, så att politiskt deltagande blir verkligt.

Svar: Tillgång till rättvisa
Det innebär att domstolar och rättshjälp måste vara praktiskt nåbara. Höga kostnader kan hindra människor från att hävda sina intressen, vilket gör ekonomiska och processuella hinder till en central rättssäkerhetsfråga.

Svar: Likabehandling i arbetslivet
Det innebär att rekrytering, lön och befordran ska ske på sakliga grunder. Arbetsgivare ska också förebygga trakasserier och kan behöva vidta aktiva åtgärder för att minska systematiska hinder för vissa grupper.

Svar: Skydd för civilsamhället
Det innebär att aktivister och organisationer ska kunna verka utan godtyckliga hinder. När föreningar begränsas eller hotas minskar möjligheten att granska makt, stötta utsatta och rapportera kränkningar.

Svar: Dataskydd
Det reglerar hur personuppgifter får samlas in, lagras och delas. Goda skydd minskar risken för övervakning, diskriminering och identitetsintrång, och kräver tydliga ändamål, säkerhet och ansvar för behandling.