Svar: Norge
Skid vm 2025 arrangeras i Norge.
Värdlandet utses av internationella förbundet och ansvarar för logistik, arenor och säkerhet under mästerskapet.

Svar: Trondheim
Skid vm 2025 hålls i Trondheim.
Staden står för tävlingsarenor och infrastruktur, och arrangemanget samlar flera grenar inom nordisk skidåkning på samma plats.

Svar: FIS
Internationella skidförbundet ansvarar för regler och tävlingsprogram.
Förbundet fastställer kvalkrav, banstandard och materialregler så att mästerskapet genomförs likvärdigt mellan nationer.

Svar: Nordisk skidåkning
Mästerskapet ingår i nordiska grenar.
Det innebär att tävlingar som längdåkning, backhoppning och kombination normalt samlas under samma VM-arrangemang.

Svar: Stafett
Stafett avgörs genom att flera åkare delar på sträckor.
Varje lagmedlem åker sin del och växlar, och sluttiden efter sista sträckan avgör placeringarna.

Svar: Sprint
Sprint avgörs i kval och efterföljande heat.
Åkarna går vidare via tider och placeringar, och finalen körs med flera deltagare samtidigt på en kort bana.

Svar: Klassisk
Klassisk teknik följer preparerade spår.
Åkaren använder diagonalåkning och stakning utan att saxa utanför spåren, vilket skiljer sig från fristil på bredare ytor.

Svar: Fristil
Fristil tillåter fri rörelse på banan.
Tekniken liknar skridskoskär och kräver bredare preparering, vilket ger andra taktiska och fysiska krav än klassisk åkning.

Svar: Masstart
Masstart betyder gemensam start för alla.
Placering avgörs av målgångsordning, vilket gör loppet mer taktiskt med klungor, ryck och positionering.

Svar: Intervallstart
Intervallstart ger åkarna separata starttider.
Resultatet baseras på åktid snarare än målgångsordning, och åkarna jämförs via mellantider och sluttid.

Svar: Växlingszon
Växling sker i en markerad zon.
Regler styr var beröring och överlämning får ske, och felaktig växling kan leda till tidsstraff eller diskvalifikation.

Svar: Mäter tid
Chip registrerar start-, mellan- och måltider.
Elektronisk tidtagning minskar mänskliga fel och ger exakt ranking, särskilt viktigt vid täta spurter och heat.

Svar: Mellantid
Mellantid är en tidpunkt under loppet.
Den används för att analysera fart och taktik, och hjälper publik och lag att jämföra åkare innan målgång.

Svar: Spurt
Spurt är en snabb avslutning av loppet.
Den avgör ofta placeringar i masstarter och sprint, där position och timing kan vara avgörande.

Svar: Upplopp
Upploppet är sista delen före mållinjen.
Här avgörs ofta spurter, och banans bredd och kurvor påverkar möjligheten att gå om.

Svar: Nordisk kombination
Grenen består av backhoppning och längdåkning.
Poäng från hoppet omvandlas till tidsdifferenser inför längddelen, så att först i mål vinner.

Svar: Backhoppning
Backhoppning bedöms på längd och stil.
Förutom hoppets meter påverkar domarpoäng och vind-/gatekompensation resultatet för en rättvis jämförelse.

Svar: Längdskidor
Längdåkning har flera distanser och format.
Programmet brukar omfatta sprint, distans och stafetter, med olika startformer och tekniker beroende på lopp.

Svar: Diskvalifikation
Diskvalifikation innebär att resultatet stryks.
Det kan ske vid fel teknik, otillåten hjälp eller materialbrott, och beslut fattas av jury enligt regelverket.

Svar: Tidsstraff
Tidsstraff adderas till åkarens tid.
Det används när regelbrottet inte bedöms kräva diskvalifikation, och kan avgöra placeringar i täta resultatlistor.

Svar: Beslutar om regler
Juryn avgör protester och regelärenden.
De kan godkänna banändringar, hantera väderrelaterade beslut och fatta slutgiltiga beslut om sanktioner.

Svar: Resultatlista
Resultatlistan sammanställer tider och placeringar.
Den kan innehålla mellantider, eventuella straff och noteringar, och publiceras som officiellt underlag efter juryns kontroll.

Svar: Pistning
Pistning skapar jämn yta och spår.
Prepareringen påverkar fäste och glid, och gör att banan håller bättre när många åkare passerar under tävlingen.

Svar: Spår
Spår styr skidornas riktning i klassiskt.
De hjälper till med stabilitet och effektiv kraftöverföring, och spårens kvalitet kan påverka teknikval och fart.

Svar: Fästvalla
Fästvalla ger grepp under skidan.
Den appliceras i fästzonen och anpassas efter snötyp och temperatur för att undvika bakhalt eller ifrysning.

Svar: Glidvalla
Glidvalla minskar friktion mot snön.
Den läggs på belaget för att förbättra fart, och valet påverkas av snökristaller, temperatur och luftfuktighet.

Svar: Fästzon
Fästzonen sitter under mitten av skidan.
Rätt längd och placering avgör om åkaren får bra fäste i frånskjutet utan att tappa glid i utför.

Svar: Diagonalåkning
Diagonalåkning är grundteknik i klassiskt.
Rörelsen liknar gång eller löpning med stavar, och används ofta i uppförsbackar där fäste är avgörande.

Svar: Stakning
Stakning använder överkropp och stavtag.
Den är effektiv på flacka partier och utför, och kräver timing och styrka för att hålla hög fart länge.

Svar: Ryggåkning
Ryggåkning innebär att ligga bakom någon.
Det kan ge vindskydd och hjälpa med fartkontroll, men i längdskidor beror effekten på terräng och spårbredd.

Svar: Ryck
Ett ryck är en plötslig fartökning.
Syftet är att spräcka klungan eller få med sig få åkare, vilket kan påverka medaljstriden i masstart.

Svar: Stigning
Stigningar kräver hög effekt och teknik.
De påverkar ofta loppets avgörande, eftersom skillnader i styrka och fäste blir tydliga i längre uppförspartier.

Svar: Utför
Utförskörning handlar om balans och glid.
Åkaren behöver stabilitet och rätt valla, och position i kurvor kan avgöra om man tappar kontakt med klungan.

Svar: Avspärrningar
Avspärrningar håller publik på säkert avstånd.
De minskar risken för olyckor och gör att tävlande kan passera utan hinder, särskilt vid trånga partier nära stadion.

Svar: Övervakar regler
Funktionärer kontrollerar att regler följs.
De rapporterar incidenter, hjälper till vid säkerhetsproblem och ser till att spår och zoner används korrekt.

Svar: Protest
En protest är en formell invändning.
Den lämnas inom tidsgräns och behandlas av jury, som kan ändra resultat eller avslå ärendet efter granskning.

Svar: Inställd
En inställd tävling genomförs inte.
Beslutet tas vid risker som extrem vind, dålig sikt eller farliga spårförhållanden för att skydda aktiva och publik.

Svar: Omschemalagd
Omschemaläggning ändrar tävlingstid eller ordning.
Det görs ofta vid väderomslag eller tv-planering, och kommuniceras via officiella kanaler och lagledarmöten.

Svar: Materialkontroll
Materialkontroll säkerställer att utrustning följer regler.
Det kan gälla stavlängd, märkning och tillåtna detaljer, och brott kan ge straff eller diskvalifikation.

Svar: Lagledarmöte
Lagledarmöte går igenom regler och tider.
Där informeras om banstatus, startlistor och eventuella ändringar, och lagen kan ställa frågor till arrangör och jury.

Svar: Startlista
Startlistan visar ordning och starttider.
Den publiceras före tävling och uppdateras vid strykningar, och används av tv, publik och lag för planering.

Svar: Förstasträcka
Förstasträckan sätter ofta loppets rytm.
En bra öppning kan ge position in i första växlingen, vilket är viktigt när spåret är trångt och klungor bildas.

Svar: Ankare
Ankaret åker sista sträckan i stafett.
Den rollen kräver ofta spurtstyrka och taktiskt lugn, eftersom medaljer ofta avgörs i slutet av loppet.

Svar: Backhoppning
I backhoppning ges poäng för teknik och landning.
Domare bedömer bland annat kroppskontroll och telemark, och stilpoängen kombineras med längd och kompensation.

Svar: Vindkompensation
Vindkompensation justerar poängen för förhållanden.
Syftet är att jämna ut fördelar och nackdelar när vind påverkar flygfas och landning, så att resultat blir mer rättvist.

Svar: Gatekompensation
Gatekompensation räknar om poäng vid ändrad startnivå.
När inrunnet kortas eller förlängs påverkas fart och längd, och kompensationen ska balansera effekten mellan hoppare.

Svar: Mållinje
Mållinjen markerar tävlingens slut.
Tidtagning och placering avgörs när åkaren passerar, och vid täta spurter kan fotofinish användas som stöd.

Svar: Fotofinish
Fotofinish används vid millimeterjämna spurter.
En snabb kamera vid mållinjen visar exakt ordning, vilket gör att resultat kan fastställas även när tider är lika.

Svar: Kvalgräns
Kvalgräns avgör vilka som går vidare.
Den kan baseras på placering eller tid, och används i sprint för att skapa startfält till kvartsfinaler och semifinaler.

Svar: Fall
Ett fall kan kosta tid och energi.
Åkaren måste ofta ta sig upp utan otillåten hjälp, och utrustning kan behöva justeras snabbt för att inte tappa ytterligare placeringar.

Svar: Stavbrott
Stavbrott påverkar fart och teknik direkt.
Byte kan ske via service eller reservstav, men tidsförlusten kan bli stor, särskilt i sprint eller i avgörande stigningar.

Svar: Serviceteam
Serviceteam ansvarar för skidor och material.
De testar valla, struktur och utrustningsval utifrån snö och temperatur, vilket kan påverka glid och fäste i tävling.

Svar: Struktur
Struktur styr hur vatten leds bort under skidan.
Rätt mönster minskar sug och friktion, och väljs efter temperatur och snötyp för att optimera glid.

Svar: Otillåten assistans
Otillåten assistans bryter mot tävlingsreglerna.
Det kan gälla draghjälp eller fel typ av stöd, och kan leda till tidsstraff eller diskvalifikation efter jurybeslut.

Svar: Varvad
Att bli varvad betyder att ledaren passerar igen.
I vissa format kan det påverka taktiken och ibland leda till att åkare tas ur loppet av säkerhets- eller tävlingsskäl.

Svar: Stadion
Stadion är navet för start, mål och publik.
Här finns tidtagning, växlingszoner och serviceområden, och banan går ofta ut på varv som återvänder till stadion.

Svar: Byteszon
Byteszon är en markerad plats för utrustningsbyte.
I tävlingsformat med skifte mellan tekniker kan zonen vara avgörande, eftersom ett snabbt och korrekt byte sparar tid.

Svar: Skiathlon
Skiathlon körs med teknikbyte mitt i loppet.
Först åks en del i klassiskt och sedan fristil, vilket kräver planering av tempo och ett snabbt byte i zonen.

Svar: Bakhalt
Bakhalt gör frånskjutet ineffektivt.
Det beror ofta på fel fästvalla eller snöomslag, och kan snabbt kosta tid i stigningar där grepp är avgörande.

Svar: Sugföre
Sugföre skapar hög friktion under skidan.
Vattenfilm och snöstruktur gör att skidan ”suger fast”, och rätt struktur och valla blir extra viktiga för att behålla fart.

Svar: 2025
Årtalet anger när mästerskapet genomförs.
Det används för att skilja evenanget från tidigare och senare VM, och styr säsongsplanering för lag, tv och arrangör.

Svar: Februari
Mästerskap läggs ofta i februari.
Då är snöförhållanden vanligtvis stabila i Norden och kalendern passar mellan världscuptävlingar och andra internationella mästerskap.

Svar: Gul
Gult används ofta för att markera ledare.
Färgen gör det lättare för publik och tv att identifiera en totalledare eller disciplinledare, beroende på tävlingsserie och regler.

Svar: Starter
Startern ansvarar för korrekt startprocedur.
Personen ser till att åkare står rätt, att tiden räknas ner enligt regler och att falska starter hanteras konsekvent.

Svar: Omstart
Omstart sker när startproceduren blir ogiltig.
Det kan bero på tekniska problem eller regelbrott, och beslut tas för att säkerställa lika förutsättningar för alla deltagare.

Svar: Distans
Distans anger hur långt loppet är.
Den mäts i kilometer och påverkar energiplanering, valla och taktik, särskilt i mästerskap med flera heat och finaler.

Svar: Seedning
Seedning bestäms av kvalresultatet.
Den påverkar vilka som möts i heat och kan ge fördel genom bättre startposition eller lättare väg till final i utslagsformat.

Svar: Kvartsfinal
Kvartsfinaler är första utslagsrundan efter kval.
Åkare tävlar i heat, och de bästa går vidare till semifinaler, medan andra kan gå vidare via tider beroende på regler.

Svar: Semifinal
Semifinaler avgör vilka som når finalen.
Heatformatet gör att taktik och positionering blir viktigt, eftersom bara ett fåtal platser finns i den avslutande finalen.

Svar: Final
Finalen är sista heatet i sprint.
Placeringarna i finalen avgör medaljer, och händelser som trängning eller fall kan granskas av jury efter målgång.

Svar: Nedflyttning
Nedflyttning ändrar placering efter granskning.
Det kan ske vid otillåten linje, trängning eller hinder, och syftar till att rätta till orättvis påverkan på andra åkare.

Svar: Teknikövervakning
Teknikövervakning säkerställer att regler följs.
Domare kontrollerar att åkare inte använder fristilsliknande rörelser i klassiskt, särskilt i backar och på spårade partier.

Svar: Saxning
Saxning är inte tillåten i klassiskt.
Rörelsen ger fördel i vissa partier, därför kontrolleras den och kan leda till tidsstraff eller diskvalifikation beroende på regelbrottets grad.

Svar: Landslagsdräkt
Landslagsdräkt identifierar nation och lag.
Den används i tävling och vid prisceremonier, och designen följer ofta förbundens riktlinjer och sponsorregler.

Svar: Prisutdelning
Prisutdelning hålls efter att resultat fastställts.
Medaljer delas ut när protesttiden gått ut och juryn godkänt resultatlistan, vilket säkerställer att placeringarna är definitiva.

Svar: Kommentator
Kommentatorn beskriver händelser och tider.
Rollen är att förklara taktik, ge kontext om åkare och rapportera mellantider, ofta tillsammans med en expert i sändningen.

Svar: Expert
En expert förklarar teknik och strategi.
De tolkar spårval, vallaeffekter och fartförändringar, och kan jämföra åkarnas rörelsemönster och beslut under loppet.

Svar: Banprofil
Banprofil visar stigningar och utförspartier.
Den hjälper åkare och publik att förstå var loppet kan avgöras, och används i planering av tempo, fäste och energifördelning.

Svar: Nyckelbacke
En nyckelbacke är taktiskt avgörande.
I sådana partier blir skillnader i kapacitet tydliga, och ett ryck där kan skapa luckor som är svåra att täppa igen.

Svar: Varvbana
Varvbana innebär återkommande passeringar.
Det underlättar logistik och publikupplevelse, och ger jämförelser via mellantider när åkare passerar stadion flera gånger.

Svar: Målområde
Målområdet är zonen kring mållinjen.
Här finns tidtagning, fotofinish och funktionärer, och området är avspärrat för att hålla fri väg för tävlande.

Svar: Banchef
Banchefen leder arbetet med banan.
Rollen samordnar pistning, spårdragning och säkerhet, och ser till att banan uppfyller krav på bredd, kurvradier och underlag.

Svar: Distansändring
Distansändring justerar loppets längd.
Det kan göras vid extrem kyla, hård vind eller dåliga spår, för att minska risker och ändå genomföra tävlingen rättvist.

Svar: DNS
DNS betyder att deltagaren inte startar.
Det registreras i resultatlistan och kan bero på sjukdom, skada eller utrustningsproblem, utan att loppet påverkas för övriga.

Svar: DNF
DNF betyder att loppet inte fullföljdes.
Det kan bero på fall, skada eller utmattning, och registreras officiellt även om åkaren har passerat mellantider.

Svar: DSQ
DSQ markerar diskvalifikation i listor.
Det används när resultatet inte godkänns, exempelvis vid otillåten teknik eller materialbrott som fastställts efter kontroll.

Svar: Protesttid
Protesttid är en fast tidsgräns efter loppet.
Den ger lag möjlighet att lämna in invändningar, och efter att den gått ut kan resultat normalt fastställas som slutgiltigt.

Svar: Kvällstävling
Kvällstävling kräver belysning och säkerhetsplan.
Sikt, temperaturfall och tv-tider kan påverka förutsättningar, och arrangören anpassar spår och funktionärsinsats därefter.

Svar: Konstsnö
Konstsnö tillverkas med snökanoner.
Den har ofta annan kristallstruktur än natursnö, vilket kan påverka vallaval och hur banan håller vid många passeringar.

Svar: Inåkning
Inåkning förbereder kroppen inför tävling.
Åkaren testar tempo, balans och materialkänsla, och kan justera klädsel och valla utifrån rådande spårförhållanden.

Svar: Officiell träning
Officiell träning ger lika chans att testa banan.
Arrangören öppnar banan under bestämda tider, så att lag kan kontrollera spår, kurvor och vallabehov innan tävling.

Svar: Totalpoäng
Totalpoäng summerar alla hoppmomentens poäng.
Den inkluderar längd, stil och kompensation, och avgör ranking när flera omgångar ingår i samma tävling.

Svar: Telemark
Telemark är en landningsteknik i hopp.
Den anses stabil och stilren och påverkar domarpoäng, eftersom korrekt landning visar kontroll och kan höja stilbedömningen.

Svar: Inrun
Inrun är accelerationsdelen i hoppbacken.
Hastigheten som byggs upp där påverkar flyglängden, och startnivån kan justeras för att anpassa fart efter vind och säkerhet.

Svar: Landningsbacke
Landningsbacken är utformad för säker landning.
Profilen är beräknad för att minska belastning, och markeringar hjälper att bedöma längd och säkerhetszoner.

Svar: Nation
Nation anges med namn eller kod.
Det gör att resultat kan sammanställas per land, och används i tv-grafik och officiella dokument under mästerskapet.

Svar: Landskod
Landskod är en standardiserad förkortning.
Den används i internationella start- och resultatlistor för att snabbt identifiera nationstillhörighet utan långa textfält.

Svar: Felåkning
Felåkning innebär att banan inte följs korrekt.
Om åkaren tar fel väg eller missar en markerad passage kan det leda till diskvalifikation eftersom distansen då inte är korrekt genomförd.

Svar: Breddning
Breddning ger plats för omkörningar.
Arrangören kan skapa bredare partier vid stadion eller före stigningar för att minska trängsel och förbättra säkerheten.

Svar: Startgrupp
Startgrupp delar in åkare efter seedning.
I vissa lopp påverkar gruppen spårkvalitet och referenstider, särskilt om väder eller underlag förändras under tävlingen.

Svar: Segertid
Segertid är den tid vinnaren registrerar.
Den används för att jämföra lopp mellan säsonger och för att analysera banans och vädrets påverkan på prestationer.

Svar: Delad placering
Delad placering kan ges vid lika tid.
Om fotofinish eller tidtagning inte kan skilja åt kan åkare dela placering, beroende på regelverk och tävlingsformat.

Svar: Vindmätare
Vindmätare registrerar förhållanden i backen.
Data används för säkerhetsbedömning och för att beräkna kompensation, så att hoppare jämförs mer rättvist mellan olika vindlägen.

Svar: Sjukvårdsteam
Sjukvårdsteam hanterar skador och akuta lägen.
De finns vid spåret och i målområdet, och samordnar transport och bedömning om en aktiv behöver avbryta tävlingen.

Svar: Isigt
Isiga spår ger högt glid men högre risk.
Hård yta kan göra kurvor svårare och öka fallrisken, vilket påverkar materialval och hur åkare tar utförspartier.

Svar: Nysnö
Nysnö kan bromsa genom hög friktion.
Lös snö gör att skidor sjunker mer, och preparering och rätt struktur blir viktiga för att få stabila spår och bättre glid.

Svar: Serviceområde
Serviceområdet är avsett för lagens arbete.
Där finns plats för vallning, test av skidor och logistisk hantering, och området är ofta reglerat med accesskontroller.

Svar: Sprintbana
Sprintbana är utformad för intensiva heat.
Den har ofta tvära kurvor och korta stigningar, vilket ökar betydelsen av acceleration, positionering och teknik i trånga situationer.

Svar: Distanslopp
Distanslopp är längre än sprintformat.
De kräver jämnt tempo och energihushållning, och avgörs ofta i stigningar eller via spurt om många håller ihop länge.

Svar: Landslagsåkare
En landslagsåkare är uttagen av sitt förbund.
Uttagning baseras ofta på resultat och form, och innebär att åkaren tävlar under nationens färger i internationella sammanhang.

Svar: Anmälan
Anmälan registrerar vilka som ska starta.
Den görs inom deadlines och kräver att åkare uppfyller krav, vilket påverkar startlistor och heatindelning.

Svar: Flaskhals
En flaskhals skapar begränsat utrymme.
Det kan leda till positionkamp och risk för kontakt, särskilt i masstarter och sprintheat där många åkare vill in på samma linje.

Svar: Varning
Varning ges vid mindre regelbrott.
Den kan användas som markering inför strängare åtgärder vid upprepning, och dokumenteras ofta av domare eller jury.

Svar: Bansyn
Bansyn är en kontroll av spår och säkerhet.
Arrangör och jury går igenom kritiska partier, bedömer väderpåverkan och beslutar om justeringar som behövs före start.

Svar: Godkänd
En tävling blir godkänd efter regelkontroll.
Det innebär att banlängd, säkerhet och tidtagning uppfyllt kraven, och att resultat kan fastställas och publiceras officiellt.

Svar: Avbrott
Avbrott stoppar tävlingen tillfälligt eller helt.
Det kan utlösas av olycka, plötsligt väder eller hinder på banan, och återstart kan ske om förutsättningarna blir säkra.

Svar: Ledare
Ledaren är först vid en given passage.
I masstart kan ledaren växla ofta beroende på taktik, medan intervallstart mäter ledning via bästa mellantid och sluttid.

Svar: Klunga
En klunga är en samlad grupp åkare.
Den uppstår ofta i masstarter, där tempo och positionering styrs av terräng och taktik, och luckor kan skapas i nyckelpartier.

Svar: Utbrytning
Utbrytning är ett försök att skapa lucka.
Åkaren försöker hålla högre fart än gruppen, och lyckas det kan det tvinga andra att jaga eller acceptera tidsförlust.

Svar: Jaktgrupp
Jaktgruppen försöker minska avståndet framåt.
Samarbete och tempo blir avgörande, och om gruppen organiserar sig kan den ofta hämta in en ensam åkare på flacka partier.

Svar: Temperaturmätning
Temperaturmätning används för säkerhetsbedömning.
Vid extrem kyla kan regler kräva åtgärder som senare start, kortare distans eller inställning för att minska frostskaderisk.

Svar: Hjälm
Hjälm används för att skydda huvudet.
Den är obligatorisk i hopp och minskar skaderisk vid fall, särskilt vid hög fart i inrun och vid landning.

Svar: Nummerlapp
Nummerlapp identifierar deltagaren under tävling.
Den kopplas till tidtagning och startlista, och gör att funktionärer och publik kan se vem som passerar i olika lägen.

Svar: Mixed zone
Mixed zone är ett organiserat intervjuområde.
Där passerar aktiva efter loppet och media får ställa frågor under kontrollerade former, vilket underlättar säkerhet och tidsplan.