Svar: Frågetecken
Det markerar att meningen ska läsas som en fråga. Många skämt bygger på en frågeform som sedan får en oväntad och kort poängrad som svar.

Svar: Homofoni
Det innebär att två ord uttalas lika men har olika betydelser eller stavning. Skämt kan då byta tolkning utan att ljudet ändras, vilket skapar en snabb överraskning.

Svar: Poäng
Den avslutar skämtet med en oväntad tolkning. Ofta bygger den på att man först tänker i en riktning och sedan tvingas byta perspektiv i sista stund.

Svar: Upplägg
Det ger bakgrund och leder lyssnaren mot en förväntad slutsats. När poängen kommer bryts den förväntningen, vilket gör att skämtet känns roligt och snabbt.

Svar: Dubbeltydighet
Ett ord eller en fras kan tolkas på minst två sätt. Skämtet låter dig välja en vanlig tolkning först, men avslöjar sedan en annan som passar bättre.

Svar: Gåta
Den beskriver något utan att säga det rakt ut. Svaret brukar bygga på en oväntad koppling, ibland en ordlek, som gör att ledtrådarna plötsligt känns självklara.

Svar: Ljudbyte
Man ändrar ett fonem så att ordet blir ett annat eller låter märkligt. Effekten blir rolig när det nya ordet passar in i meningen men betyder något helt annat.

Svar: Bokstavstolkning
Humor uppstår när någon tar uttrycket ord för ord. Då krockar den tänkta betydelsen med en konkret tolkning, vilket fungerar extra bra i korta, barnvänliga skämt.

Svar: Överdrift
Man förstorar en egenskap eller händelse tills den blir absurd. I skämt märks det genom extrema siffror, omöjliga situationer eller kraftiga påståenden som inte kan stämma.

Svar: Antiklimax
Spänningen byggs upp som om något stort ska hända. När svaret blir litet eller trivialt uppstår kontrasten, och det är just den oväntade nedväxlingen som blir rolig.

Svar: Djur
De fungerar i korta scener och kan få mänskliga egenskaper utan att bli komplicerat. Det gör att poängen kan komma snabbt och ändå kännas tydlig för yngre lyssnare.

Svar: Sammansättning
Svenskan skapar många nya ord genom att kombinera delar. Skämt kan leka med var gränsen går mellan orden, eller låtsas att man tolkar delarna var för sig.

Svar: Tankstreck
Det markerar en tydlig paus eller ett tillägg. I skämt kan pausen bygga förväntan, så att den avslutande raden känns mer överraskande när den kommer.

Svar: Osanning
Skämt kan använda en tydligt felaktig uppgift som alla förstår inte är seriös. Det skapar humor genom kontrast mot verkligheten, utan att kräva detaljerad faktakunskap.

Svar: Missförstånd
Frågan tolkas på ett annat sätt än tänkt. Då blir svaret logiskt i den felaktiga tolkningen, vilket gör att vändningen känns både oväntad och begriplig.

Svar: Repetition
Ord eller fraser återkommer men får en annan funktion i slutet. Effekten blir rolig när lyssnaren först tror att det är samma sak, men sedan inser en ny betydelse.

Svar: Ironi
Det som sägs står i kontrast till det man egentligen menar. I barnanpassad form är den ofta väldigt tydlig, så att man förstår att det är skämt och inte fakta.

Svar: Feltolkning
Uttryck har ofta en etablerad helhetsbetydelse. Skämt kan låtsas att betydelsen kommer från varje enskilt ord, vilket leder till en konstig men logisk slutsats.

Svar: Torr humor
Poängen levereras utan stora känslor eller dramatik. Det gör att kontrasten mellan situationen och den neutrala kommentaren blir själva skämtet, särskilt i korta dialoger.

Svar: Paronymi
Orden liknar varandra i uttal eller stavning men betyder olika saker. Vitsen uppstår när bytet fortfarande passar in grammatiskt, men plötsligt ger meningen en ny tolkning.

Svar: Situationshumor
Man tar en vanlig miljö som skola, kök eller buss. När en liten detalj bryter det normala uppstår humor, och du behöver bara förstå situationen för att hänga med.

Svar: Luring
Den är formulerad så att man vill tänka sakligt, men det finns en fälla. Ofta är lösningen att byta perspektiv, eller att inse att frågan bygger på en språklig glidning.

Svar: One-liner
Det är en mycket kort skämtform med en enda bärande rad. Den kräver tajming och tydlighet, eftersom poängen måste förstås direkt utan extra bakgrund.

Svar: Minnesvänlig poäng
Den är kort, tydlig och lätt att återge ordagrant. När slutet har rytm eller en enkel ordlek blir det lättare att komma ihåg och dela med andra.

Svar: Rim
Ljudlikhet i slutet av ord skapar en rytm. I skämt kan rimmet fungera som en ledtråd som styr lyssnaren mot en oväntad men språkligt passande avslutning.

Svar: Vänster hjärnhalva
Språk bearbetas ofta mer i vänster sida hos många personer. Ordlekar kräver snabb tolkning av betydelser och ljud, vilket gör att språkliga nätverk aktiveras tydligt.

Svar: Ledtråd
Den beskriver egenskaper utan att nämna lösningen direkt. En bra ledtråd är tillräckligt specifik för att peka åt rätt håll, men tillräckligt öppen för att lura först.

Svar: Enhetsförväxling
Man blandar ihop måttenheter eller storleksordning, som meter och centimeter. Det skapar en orimlig bild som ändå låter korrekt, tills man upptäcker att skalan inte stämmer.

Svar: Pedanteri
Figuren fokuserar på exakthet i stället för sammanhang. Humor uppstår när ett formellt korrekt svar krockar med vad man normalt menar i vardagligt tal.

Svar: Retorisk fråga
Den används för effekt snarare än information. I skämt kan den bygga spänning eller styra tanken åt ett håll, innan en oväntad vändning bryter mönstret.

Svar: Idiomkännedom
Du behöver känna igen uttryckets etablerade betydelse. Skämtet fungerar när frasen kan misstolkas bokstavligt eller bytas ut med små ändringar som ger en ny, komisk mening.

Svar: Orddelning
Man låtsas att ett sammanhängande ord består av separata ord. Då kan betydelsen skifta helt, och det blir roligt när den nya tolkningen ändå passar i sammanhanget.

Svar: Indirekt uppmaning
Formen ser ut som en fråga, men funktionen är att be någon göra något. Skämt kan spela på skillnaden mellan grammatik och avsikt, så att svaret blir oväntat.

Svar: Deadpan
Man levererar det absurda med helt neutral ton. Kontrasten mellan innehållet och det känslolösa sättet gör att skämtet landar, särskilt när situationen är tydligt orimlig.

Svar: Slutledning
Du binder ihop ledtrådar till en lösning som inte sägs rakt ut. Ofta krävs att du byter perspektiv, ser ett mönster eller ser hur flera detaljer hänger samman.

Svar: Betoning
Var du lägger trycket kan ändra hur en fras uppfattas. Skämt kan utnyttja detta så att samma ord låter som olika budskap, vilket ger en oväntad tolkning.

Svar: Bokstavstro
Figuren följer orden exakt utan att tolka sammanhanget. Då blir resultatet logiskt men fel i vardaglig mening, och humorn kommer från kollisionen mellan språk och verklighet.

Svar: Omkastning
När ordens ordning ändras kan meningen skifta. Skämt utnyttjar att hjärnan väntar sig en viss struktur, och när den bryts får du en snabb överraskning.

Svar: Ordlek
Fokus flyttas från saken till hur ordet låter eller skrivs. Då blir svaret oväntat men ändå konsekvent med språket, vilket gör att poängen känns smart snarare än slumpmässig.

Svar: Förförståelse
Du fyller i luckor med det som brukar gälla i vardagen. Skämtet fungerar när den automatiska tolkningen leder fel, och lösningen kräver att du läser mer exakt.

Svar: En naiv figur
En karaktär som tolkar saker enkelt gör missförstånd trovärdiga. Det ger humor utan att någon behöver vara elak, och poängen blir mer en språklig krock än ett personangrepp.

Svar: Pausen
En kort paus bygger förväntan och markerar att något kommer. I dialogskämt hjälper den lyssnaren att hinna skapa en gissning, så att vändningen känns tydligare när den levereras.

Svar: Semantisk glidning
Betydelsen skiftar mellan två närliggande tolkningar. Skämtet leder dig först mot en vanlig betydelse, men avslöjar sedan en annan som passar bättre med slutraden.

Svar: Uttalsgåta
Den fungerar bäst när du säger orden högt och hör likheten i ljud. Då kan du upptäcka en dold koppling mellan ord som ser olika ut i skrift men låter lika.

Svar: Ordklassbyte
Samma form kan fungera i olika ordklasser beroende på sammanhang. Skämt kan byta tolkning mitt i en mening, så att slutet plötsligt verkar handla om något helt annat.

Svar: Regelkomik
Man tillämpar en regel utan flexibilitet. När vardagliga situationer kräver rimlighet snarare än strikt logik blir den överdrivna regellydnaden komisk, eftersom utfallet blir orimligt.

Svar: Aha-upplevelse
Du ser inte kopplingen direkt, men när den väl avslöjas faller ledtrådarna på plats. Den fördröjda insikten är en vanlig mekanism i kluriga skämtgåtor.

Svar: Ljud
Många vitsar fungerar i tal även om stavningen skiljer sig. När du hör orden aktiveras en snabb tolkning, och skämtet utnyttjar att hjärnan väljer fel betydelse först.

Svar: Förväxling
Två ord är tillräckligt lika för att kunna blandas ihop. Skämtet blir roligt när felet låter rimligt i stunden, men ger en helt annan mening när du upptäcker bytet.

Svar: Fråga-svar
Det ger ett tydligt mönster med en snabb vändning. Eftersom strukturen är förutsägbar kan skämtet lägga all effekt i den sista raden, som ska överraska utan extra detaljer.